Omskakas är en del av Svenska Kulturfondens Hallå! -projekt. Syftet med det treåriga Omskakas-projektet är att utveckla nya undervisningsmetoder för att stöda språkundervisning med hjälp av teaterns medel. Undervisningsmetoden kommer att publiceras som en handbok under våren 2021.
I början av vårterminen 2020 hade vi kommit halvvägs i projektet och verkstäderna fortsatte i våra samarbetsskolor i Kuopio, Jyväskylä, Karis och Kyrkslätt.
Höstens tema hade varit att uppmuntra till att tala det andra språket, att förstå det samt att skapa egna texter. På vårterminen fortsatte vi med de redan bekanta övningarna på en lite svårare nivå och skapade scener runt språkkompisarna som eleverna hade hittat på. Vi använde också språket i olika situationer. Ibland kan det kännas osäkert att tala framför klassen och därför utvecklade vi övningar som till exempel “Andras röster”. I den här övningen fick den som talar gömma sig och de elever som ville uppträda fick mima framför klassen. Oftast gjorde vi scener så att de elever som satt i publiken skapade atmosfäriska ljud – på så sätt fick alla delta och övningarna blev gemensamma.
I början av mars samlades vi kring en liten verkstad tillsammans med lärarna. Nu var det lärarnas tur att utmana sig till att tala ett för dem främmande språk och kasta sig in i övningarna. Samtidigt intervjuade vi lärarna om deras Omskakas-upplevelser.
Coronavåren satte stop för verkstäderna
Skolorna övergick till distansundervisning i mars och samtidigt inhiberades resten av vårens Omskakas-verkstäder. Teaterlek baserar sig på ett kollektivt grupparbete och Omskakas-övningarna bygger på att göra saker tillsammans. Vi bestämde oss för att inte ändra på vårt sätt att arbeta och riktade istället våra resurser på att analysera den kunskap och de erfarenheter som hittills hade samlats in samt på att utveckla materialet. På det här sättet byggde vi samtidigt upp en bas för projektets tredje fas som börjar på hösten.
I den tredje fasen producerar vi läromaterial till en handbok, skapar en Omskakas-kortlek för undervisningsbruk samt delar ut materialet till lärare i samarbetsskolorna där det kan utprövas i språkundervisningen.
Erfarenheter från skolvärlden
Då teatermetoder används i språkundervisningen är lärandet upplevelsebaserat. Det handlar om att lära sig via sina sinnen och ett sådant lärande kan inte mätas på samma sätt som traditionell inlärning i skolan.
De största framgångarna under verkstäderna har vi upplevt då vi sett de elever som annars har varit mer passiva i sitt skolarbete ta plats och stiga fram.
Det som vi i sin tur har upplevt som mera utmanande är stora grupper samt sammansatta grupper där gruppdynamiken varit krävande. För att kunna arbeta kreativt och våga kasta sig med i leken är det viktigt att känna sig trygg och få stöd av sina klasskamrater. Vi känner att vi ännu inte lyckats hitta det bästa sättet att jobba på i större grupper där byggandet av grundläggande förtroende har varit utmanande. I lågstadieklasserna har grupperna varit tätare och eleverna lite modigare. Det verkar som om vår metod har fungerat mer i linje med förväntningarna i lågstadierna än i högstadierna där elever verkar ha fler hinder och därmed motstånd.
Vi känner också att vi borde ha planerat in mer tid för dialog med lärarna och haft bättre verktyg för kommunikationen mellan verkstäderna. De största framstegen gjordes i grupper där kommunikationen fungerade. Då kändes arbetsmiljön också tryggare och eleverna hade en tydligare bild av det som gjordes.
I framtiden kommer vi att sträva till att utveckla övningarna så att de blir lätta för lärarna att genomföra. Syftet med övningarna är att uppmuntra, utveckla kreativitet och hjälpa eleven att lyckas med att lära sig ett nytt språk. Vi tror att en modell, där läraren kan välja vilka övningar, i vilket skede och i vilken utsträckning hen vill använda dem i sin undervisning, är den mest effektiva.
Vi från Omskakas önskar alla en glad sommar!