Vi har ett nytt kontor i ett tornhus. På kontoret finns två bord, två kontorsstolar med hjul, två bordslampor, samt ett stort fönster, bakom vilket det växer ett yvigt träd.

Vi behöver en rumsväxt. Vi bestämmer oss för att köpa en monstera som renar luften på vårt kontor. Vi köper en kruka på loppis. Under vår tur i köpcentret hittar vi inspirationskort. Vi kollar igenom en packe kort, som handlar om superkrafter. Vi fnissar litet. En stund senare väljer vi ändå, att skriva om just superkrafter.

Vi börjar fundera över våra egna, personliga superkrafter.

-Nå jag, Mari-Helen, ser fast ifrågasättande, empatiförmåga, en fördomsfri attityd och intuitivt lyssnande som mina superkrafter.

Meri Anna glider ner från sin kontorsstol och försvinner under bordet.

Mari-Helen känner igen det underbara i att bara säcka ihop, och ge efter för gravitationens kraft. Känslan, då du vill bli uppslukad av jorden, för att du inte orkar komma på något att säga.

Under bordet upnnås ett samförstånd och Meri Anna inser sitt ansvar att delta i diskussionen.

-Ok. Nå, jag tycker att jag är bra på att leka, fastän jag är vuxen. Jag orkar bli begeistrad av allt som min vilda fantasi erbjuder mig och jag är öppen för all slags galenskap. Jag är modig och godhjärtad.

Här ligger vi på vårt kontorsgolv, då våra personliga superkrafter får oss att fundera över våra professionella superkrafter. Vilka superkrafter har en skådespelare? Och hur kan vi använda dem för att berika språkundervisning? Vilken är vår infallsvinkel och mission gällande språkundervisning?

Meri Anna ger Mari-Helen bakgrundsinformation om projektet. Hon berättar om vad som gjorts under tidigare år, om olika försök och upptäckter. Efter en stunds intuitivt lyssnande, tycker Mari-Helen sig finna ett tydligt tema. Målet med en omskakande språkundervisning, måste självfallet vara ett holistiskt lärande.

Idag talas det mycket om just ett holistiskt förhållningssätt, och precis det hör till en skådespelares kärnkompetenser. För oss är språk, förutom ord, meningar och grammatik,också ett uttryck för känslor, rytm, rörelse och förståelse. För oss är det viktigt att förankra språket i vår kropp och våra känslor, göra det till vårt eget. Att uppleva, pröva, lyssna, smaka och förnimma. För att möjliggöra det här, använder vi våra superkrafter som våra verktyg. Våra superkrafter, som är fantasi, sinnebilder, lek, fördomsfrihet, uppfinningsrikedom och nyfikenhet.

Vi ser bara den blå himlen och några vita moln genom fönstret, där vi ligger på golvet. Vi andas luft, som vår monstera samvetsgrannt har rengjort till oss.

– Monstera, monsteera, monsteraa…hur uttalas det egentligen?
– Monster! Hrääuuuu!
– Precis såhär, skulle jag vilja att det kändes för barnen där i klassrummet. Att språket föds inuti dem.
– Just det! Att det skulle finnas monsterväxter!
– Ja, och att du kunde slöa på golvet och känna hur språket och det att du kan påverkar dig.
– Ja, det är dit vi ska.

I det här rummet ror vi vårt projekt i hamn. Här utkristalliseras våra tankar om och erfarenheter av språkundervisning och -inlärning till en handbok. Ett material som vi hoppas ska inspirera språklärare att använda sig av teater i sin undervisning. Till vår hjälp har vi våra superkrafter, och som vår ledstjärna fungerar vår mission: att stöda en omskakande och holistisk språkinlärning.