Under hösten har 18 Omskakas-verkstäder genomförts i sex olika skolor för sjätte-, sjunde och åttondeklassister som läser svenska eller finska.Under våren fortsätter vi att tillsammans med samma grupper och språklärare utveckla och pröva metoder i vilka teaterns medel användes i samband med inlärningen av det andra inhemska språket.
De skolor som valts ut för projektet är Karis Svenska Högstadium, Kartanorannan koulu i Kyrkslätt, Keljonkankaan koulu i Jyväskylä, Luvian yhtenäiskoulu, Pirtin koulu i Kuopio och Rantakylän Normaalikoulu i Joensuu. Skådespelarna Meri Anna Hulkkonen, Irina Pulkka och Johanna af Schultén har således fått resa runt om i Finland i samband med verkstäderna. Eftersom det är frågan om ett pilotprojekt har verkstäderna i de olika skolorna genomförts på olika sätt. I Luvia prövade vi oss på ett intensivt tvådagarsbesök en gång, medan vi i de övriga skolorna jobbar mera långsiktigt med endagsbesök en gång i månaden eller med tvådagarsbesök varannan månad.
Verkstäderna genomförs under läsåret 2019–2020 och vi hoppas genom dessa erfarenheter få så mycket information som möjligt om vilka arbetssätt som fungerar. Idén med höstens verkstäder har varit att öka öppenheten och intresset för det andra inhemska språket samt att förstärka toleransen. Verkstädernas centrala tema har varit att övervinna hinder, som t.ex rädsla och skam, för att våga använda sig av språket. Genom olika frågor och hörförståelseövningar har vi velat skapa upplevelser av att lyckas.
Eleverna har upplevt att de lyckats då de märkt att det främmande språket går att förstå. I hörförståelseövningarna har vi utnyttjat de ord som eleverna själva använder. Dessa har samlats in under olika skrivövningar. Eleverna har berättat att det känns bra att förstå. Att tala har underlättats genom att språket använts på ett abstrakt sätt. Detta har gjorts så att eleven talar genom att använda sig av vad som helst för ord i det främmande språket som dyker upp i huvudet. Det har till exempel varit tillåtet att räkna upp siffror om eleven inte kommit på något annat. Många elever upplever det som pinsamt att prata inför klassen och därför har övningarna utgått från presentationer och intervjuer. Efter att ha vågat talat har flera elever konstaterat, ”det här gick ju bra”.
Vi har lagt till handling i talet och genom improvisationsövningar har talet gått av sej självt vid sidan av den övriga verksamheten. Under höstens verkstäder har vi märkt att särskilt improvisation har aktiverat även de elever som av olika orsaker inte vill delta. Vi har lärt oss mycket under den gångna hösten, samlat in viktig information samt fått nya idéer. Eleverna och lärarna har gett fin och värdefull feedback. Utvecklingsarbetet fortsätter under våren 2020 – vi väntar med iver på nya erfarenheter och idéer som vi alla kan ha nytta av både i språkundervisning samt för öppenheten och toleransen.